Det finns flera tolkningar av fenomenet surdeg. Den ena är den bokstavliga blandningen av vatten och någon form av mjöl. Den andra dimensionen är mer bildligt metakognitiv, eftersom dess innebörd består av en till synes utdöd relation mellan två individer. Men så bestämmer sig en av parterna att på något sätt väcka relationen till liv (läs: mata surdegen) och så bubblar den upp på nytt. Det är knepiga saker det där. Jag har haft min beskärda del av surdegsrelationer. De är älskade, uthällda i vasken, matade, älskade, ältade och avbakade. Nu håller jag mig till råg, vete och vildjäst.Etiketter: försummad surdeg, kärlek, mata surdeg, metakognition, relationer, surdeg, surdegskuf