Mer diskursanalys och lite gnocchi

I förra inlägget skrev jag om hur glad jag blev över att gårdagens ledarsida i DN tog upp diskursanalys. Lena Andersson skrev, apropå SD:s användning av just diskursanalysens metod, då följande:
Mycket pågår i världen utan att det talas om det. Man kan ha fenomen rakt framför ögonen utan att ”begripa” att de är problem förrän man uppmärksammas på det och lär sig att formulera/rabbla problemets orsakskedjor. (...) Politisk förändring börjar när någon säger: Det behöver inte vara så här.
Idag på debattsidan skriver Jasenko Selimovic (FP) idag om bristen på diskurs kring exakt samma fråga, nämligen integrationspolitiken:
Det som kan lindra förvirring och konflikter är att integrationsfrågor diskuteras, problem åtgärdas, människor hjälps. Vi kanske aldrig kommer att hitta en gemensam ståndpunkt. Men självaste diskussionen kommer att skapa ett nytt vi, ett kitt som håller oss ihop, som ger oss en känsla av solidaritet och som därmed skapar ett gemensamt land, där vi tillsammans formar vår framtid.
Om Lena Anderssons poäng var att SD anammat diskursanalysen som metod, genom att sätta fingret på problem som de anser att ingen annan ser, så menar Jasenko Selimovic med sin krönika att en rad andra partier valt att inte argumentera emot.
(...) Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dragit sig tillbaka efter SD:s intåg i riksdagen. De vill inte diskutera integration eftersom de är rädda för att debatten kommer att gynna SD.
Ok, men vad är min poäng då? Jodå, den finns där. Ni kanske också såg den? Jasenko Selimovic vädjar till oppositionen genom att använda socialismens diskurs, med hjälp av ordet "solidaritet".


Jaha, och vad har bilden med saken att göra? Absolut ingenting. Men jag lagade gnocchi i fredags, på mandel- respektive sötpotatis. Och nånstans ska ju det uppmärksammas. 

Etiketter: , , , , , ,