Den där känslan av att man är en vinnare då någon avbokar ett möte dagen före semester och man tänker "yes, då kan jag sitta lite mer vid skrivbordet". För nu är det bara en dag till på kontoret innan jag loggar ut för tio dagars ledighet.
I helgen var vi i Skåne. Min bror kallar matpotatis för "jävla terapi". Så det var vad vi ägnade någon timme åt. Potatisplockning. Och så tog vi upp de två sista farfarstolarna på tåget, inslagna i ett ganska otympligt paket.
Igår
First Aid Kit-spelning på Cirkus och
Idiot Wind förband(!)ande. Jisses så skönt det var med sittplats. För innan dess åt vi middag på
Villa Godthem, som var avsevärt bättre i våras. Jag har gått och drömt om deras ostkaka hela sommaren och så var den bara ett "jaha". Men svampsoppan var fin!
Idag var jag hos
frisören. Det finns väldigt få situationer då jag känner mig så ful som precis efter ett besök hos frisören. Idag gick jag därifrån med dockstilen.
Ortodoxa judelockar runt hela huvudet. Jag är ingen docka. Jag kommer aldrig att bli en docka. Eller jude, för den delen.
Och nu: matar surdegar, badar orkidéer, letar adresser och biljetter, läser de sista sidorna i en tjock bok så att jag kan få börja med
något alldeles färskt på semestern.
För den som tycker att det är lite tradigt med de sällsynta blogguppdateringarna så kan jag
rekommendera att följa mig på Twitter. 140 tecken medan jag väntar på grön gubbe eller står i kö till kaffemaskinen på jobbet. Sånt hinner jag.
Etiketter: mata, musik, orkidéer, potatis, riktigt jobb, Skåne, terapi
.JPG)