Stor macka, döden och föräldrar med apatisk blick



Sjukt stort det blev, det där brödet i morse. Fick baka av det på diagonalen. Det var Pain de Martins senaste recept, och han är fascinerad av stora brön just nu, så då blev jag också lite inspirerad. Gott blev det, men jag fegade lite på slutet då jag tyckte att det fått mycket färg, men alltså, det hade kunnat stå inne i 10 minuter till och fått liiiiite mer skorpa. Nåväl, då vet jag det till nästa gång jag känner för att baka ett bröd vars mackor blir stora som LP-skivor.


Söndagsfrukosten hade allt - lyckat surdegsbröd med smör, kaffe och dödsannonser. Jag blev dock stressad av det långa reportaget i DN Söndag om kokboksindustrin, så den artikeln skummade jag bara igenom.


Annars har jag varit en sväng på Lidingö idag för att heja på syskonbarn som sprang Lilla Lidingöloppet. Jesus asså, så vidrigt det var där ute. Det var lika delar lera, griniga ungar, schlagerhits på hög volym och grillkorvos. Med andra ord - allt jag älskar samlat på en och samma plats. På hemvägen funderade jag och Tom kring det där med barn. Att de andra vuxna på bussen (läs: föräldrar till leriga ungar) hade så tomma blickar. Som om helgerna är något som ska genomlidas. Att de verkade se fram emot att komma till jobbet igen imorgon och få pusta ut.

Etiketter: , , , , ,