Budskapet i katalogen talar om att vi ska leva i det vi har, spara den gamla, klä om möbler, byta plats på dem. Varför inte tänka sig en soffa i köket? Det är mysigt med lite röra och hemtrevligt med stilblandningar. Bara man trivs. Så lyder årets Ikeamoral.Idag för nästan exakt två år sen bloggade jag om min gamla B-uppsats i svenska. Min jämförelse av Ikea-kataloger visade att katalogen från 2008 framkallade "i både text och bild närhet till mottagaren som genom konsumtion lockas skapa sin identitet". Nu, fyra år senare, tycks strategin vara att jobba med det förflutna - Ikeas historia kopplas ihop med ens individuella historia. Med Elisabeth Åsbrinks "Och i Wienerwald står träden kvar" i färskt minne kan jag inte låta bli att undra om detta är ett sätt för Ingvar Kamprad att göra upp med sitt eget förflutna?
Etiketter: diskursanalys, hållbarhet, Ikea, litteratur