The medium is (fortfarande) the message

Anders Mildner skriver i sin kolumn i SvD om hur han lärde sig komprimera text i början av sin journalistkarriär, och jämför det med dagens minimalistiska twitterspråk. Jag är inte helt enig med Mildner som menar att det idag bara är akademiker som bevarar det han kallar textligheten. Det är förvisso sant att människor inom alla yrkeskårer idag tvingas använda sig av skrift i betydligt högre grad än för bara femtio år sedan. Men jag vet inte om det skulle vara en faktor som utarmar dagens språk som Mildner anser "kännetecknas av starka personliga reaktioner snarare än textlighet, viljeyttringar snarare än språkligt hantverk". Språk och kommunikation är omöjligt att reglera idag. Island har sin strama språkpolitik, och den har säkert haft ett gott syfte (isländska skriftspråket ser i princip likadant ut idag som för tusen år sedan) men hur ska man med dagens kommunikationsmöjligheter kunna styra ett språk?

Redan på 1960-talet myntade Marshal McLuhan, den gamle räven, uttrycket the medium is the message. Kom ihåg att det var långt före sociala medier hade sett dagens ljus...

Förresten så twittrar jag inte. Det är ju så att jag har lite svårt att hålla mig kort; 140 tecken är räcker helt enkelt inte tillräckligt långt för mig.

Etiketter: , , , , ,