Ikea-katalogen 2008 verkar under parollen ”Hemma är världens viktigaste plats”. Möbelföretaget tycks vilja frammana en tanke hos mottagaren om att inredning handlar om livet självt. Uppsatsen undersöker de interpersonella strukturerna i text och bild på det kataloguppslag som iscensätter matplatsen. Valet av språkhandlingar och attityder visar i jämförelse med en fyrtio år äldre katalog att framställningen har gått från en givande till en krävande karaktär som inte längre förmedlar information utan snarare uppmanar mottagaren till handling. Ikea-katalogen 2008 framkallar med interpersonella strategier i både text och bild närhet till mottagaren som genom konsumtion lockas skapa sin identitet.Jag var konsekvent i min vägran att skriva Ikea med versaler.
Dagens hem ska visa upp en personlig prägel, gärna i form av något slags hobby (en speciell musikanläggning eller kanske en konstsamling). Det är också vanligt att hemmet präglas av ens arbete, kanske till och med genom att arbetsplatsen finns i hemmet; något som definitivt inte visade status för fyrtio år sedan då man gjorde allt för att skilja hem och arbete åt. Liksom skapandet av identitet tycks vara ett livslångt projekt är också hemmet något som aldrig blir färdigställt; det pågår ständigt renoveringar och byte av möbler och inredning. Reklamdiskursen för inredning har ändrat sig mycket de senaste fyrtio åren, och med dagens fokus på konsumtionssamhället och klimathotet är svårt att sia om hur Ikea-katalogen 2048 kommer att se ut. Det skulle därför vara intressant att undersöka vilka strategier Ikea i framtiden kommer att använda sig av för att iscensätta mottagarens behov av att skapa sin identitet med hjälp av möbler. Eftersom jag i denna uppsats fokuserat på den interpersonella metafunktionen kunde en analys av de två andra metafunktionerna, den ideationella och textuella, vara ett intressant komplement i undersökningen av hur Ikea-kataloger kommunicerat och kommunicerar med sina mottagare. Att undersöka Ikea-kataloger ur ett genusperspektiv skulle också vara intressant med tanke på de tydliga könsroller som med ord som ”husmödrar” uttrycks i Ikea1968.Genus är fullständigt oundvikligt alltså.
Etiketter: DN, genus, Ikea, Stockholms Universitet