Så kom dagen. Den sista dagen på kontoret. Tre månaders seg uppsägningstid är nu över. Jag klarade mig över mållinjen. Jag är en fri kvinna.
Dagens ord var därför champagne. Såklart. Otroligt nog blev det ingen champagne. Alla dessa äkta bubblor som druckits under året för att fira alla möjliga och omöjliga saker. Men inte idag. Icke. Däremot blev det bubbel och italiensk picknick i Hagaparken efter Parloppet som jag fick den stora äran att springa i Maratonmarias namn (men min tid är nog inget hon vill stå för). Så champagnen har jag till godo. Dagens ord blev istället oförskämdhet. Den har visat sig i lite olika skepnader. Jag väljer härmed att avsluta hela nedräkningskalenderprojektet med några citat om oförskämdhet:
Oförskämdhet är den svages imitation av styrka.
Eric Hoffer
Oförskämdhet - själslig tafatthet.
Marie von Ebner-Eschenbach
Oförskämdhet är den humanaste formen för motsägelse.
Friedrich Nietzsche
Etiketter: champagne, Italien, nedräkningskalendern, nyårslöften, picknick, skumpa, träning
