Dagens ord är köttsaft. Jag har inte varit i närheten av'et för idag har jag matslarvat. Jag har ätit frukost till middag. Inte likt mig. Men ibland är lagamatbarriären så enorm. Jag har däremot läst på lite om köttsaft. Otroligt vilka spännande trådar det finns på forum av olika slag. Och kulturjournalister som druckit köttsaft till frukost. Det mest intressanta jag hittills påträffat är hur fattig svenskan är när det gäller köttsaft. Vi har ett futtigt ord medan tyskan tycks ha minst sju ord! Till och med finnarna slår oss med hästlängder med sina fyra ord. Eller så kanske det handlar om att vi i Sverige är bättre på att undvika köttsaft? Man vill ju inte ha den isolerade köttsaften som sådan utan man vill ju att saften ska befinna sig inuti köttet.
Jag har läst lite om defintioner av kött också. Man delar upp kött i antingen vitt eller rött. (Ungefär som vin alltså.) Struts är ett mellanting eftersom det är en fågel och därmed betraktas som vitt kött, men ändå räknas som rött kött eftersom det påminner om nötkött. Apropå helgens funderingar kring människokött så blir man ju lite nyfiken på huruvida det räknas som vitt eller rött. Det kan bli svårt att hitta en antropofag, så jag får väl nöja mig med det klassiska "det smakar nog ungefär som kyckling".
Sen fördjupade jag mig i etymologin för det engelska ordet meat. Det härstammar från ordet mete som är ett mer generellt ord för mat. Och sedär, därifrån kommer visst svenskans ord för mat. Och danskans mad. Och isländskans matur. Jag är allvarlig, det heter så.Etiketter: Danmark, komplicerade saker, kuf, kött, nedräkningskalendern, nordisk språkgemenskap, språknörderi